Vilse i pannkakan

När vitsipporna frostar marken
följer jag vägen västerut
Det är väl bara att köra samma väg tillbaka?
-    Mamma, du skulle ha svängt där
Min stekpanna har fått fötter
lever sitt liv på ett flottare ställe
Tofflorna går sina egna vägar
En morgon var de tillbaka igen
Stopp, ni tillhör mig

Min kompass känner av andra riktningar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0