När jag står i kön på Maxi fastnar mina öron i ett annat samtal. En man som ser ut som en musiker, typ en sån som skulle kunna lyssna på the Hives eller kanske Bo Kaspers, även om han är för ung för dem egentligen. Han står där och lägger ut texten, precis som jag, om olika personer och hur de ser ut och vilken musik de lyssnar på, vad de äter osv.
Undrar vad han hade sagt om mig? Jag var en sekund från att fråga ; är jag gift, har jag gått på skrivarskola, hur många barn har jag, har jag nyligen varit på Mallorca, har jag ett pass från ett annat land? Vem är jag? Ser jag ut som en bloggare?  Men eftersom jag numera nästan är svensk så frågade jag förstås inte utan plockade upp mina saker på bandet och halade fram mitt ica-bonuskort.