klicka->Under isen !<-

Snart måste vi börja packa väskorna för att åka till ännu mera snö. Efter det tror jag att måttet är rågat.

Snart Sportlov och förkylningstider; ladda med Citron, Zink och Sol!

Filtar till alla hjärtan, stora som små.

Och det är inga filmer från kanal-6, eller som tonåringen säger: anti-morsan-filmer med bomber, bilar och brudar.

Nä, här är det rediga filmer.

Vi börjar med Un Education. Egentligen skulle jag ha sett Eat, pray and love, men när jag kommer till videoaffären så låter den unge mannen mig förstå att Eat,pray and love har dvd premier först dagen efter, jag pekar på en låda med  nyinkommet material men han ruskar på huvudet. Så jag fick vänta en dag och hyrde Un Education istället. Snygg film som fångar tidsandan, engelskt 60-tal. Oscarsnominerad av den danska Lone Scherfgs, Peter Saarsgaard, vill jag se mera av och Carey Mulligan som ser vi även i Wall Street 2 (nedan). Den var bra! Bara 90 minuter vilket är en fördel en tisdagkväll.

Sen skulle jag äntligen se Eat, pray and love, men vilket sömnpiller. Boken sträckläste jag men filmen var som en schablon. Boken handlar om en inre resa, filmen blir ett resereportage, även om jag gillade matscenerna. Men annars, gäsp.

Speaking about Julia.

Såg Erin Brochovic  på tv fortfarande bra trots att jag såg den för tredje gången och min äldsta dotter gillade den också. Julias bästa film.

Broarna i Madison County som jag också sett flera gånge. Med både Meryl och Clintan. Fortfarande hållbar.

Wall street 2 - Dr T sågade den helt, men jag tyckte den var bättre än ettan? Fångar tidsandan igen. Och Gecko är lagom sliten (på riktigt) men annars i  högform. Snygga features. Helt ok.

Nu ser jag fram emot Åsa-Nisse premiären :)

Mitt bloggexperiment fyller två år idag! Det var min granne Åke som en dag när vi stod och pratade över muren sa: "Varför bloggar du inte?". Resten av dagen ekade hans omisskännliga stämma i mitt huvud "varför bloggar du inte". Till slut tänkte jag "varför bloggar jag inte"? Syfte och mål? Att skriva hur jag vill, utan någon redaktör som ska vara med och bestämma. Det är resan som är målet. Som med alla andra mina byggen så blir det aldrig klart, nu har jag några smärre justeringar kvar i den sk "headern" (typ taket) och min hantverkare lyser med sin frånvaro.

Det gäller att passa på. Min webmaster är dessutom lite lynnig, jobbar bara när det passar henne.

Lugn söndageftermiddag med koppen, Macen och spellistan. Barnen är på kalas, i kyrkan och med en kompis och DR T i luften mellan två flygplatser. Ska få lite gjort i skrivväg tänker jag.

Men inspirationen infinner sig inte. Och fråga inte om fotoprojektet, det ligger på is.

För det mesta har jag nära till min inspriration, får ofta idéer i farten, som jag har på lut. Måste förstås skriva ner några stödord annars försvinner idéerna eller fraserna i det stora tomma intet.  Nu skulle jag skriva klart slutet på min kapitelbok för barn, men det får bli en annan dag. Har allt klart i huvudet. Ett knep som jag tycker funkar när man sitter fast (och jag tror att det ev är Jan Guillous tips), att man helt enkelt slutar mitt i en mening och lämnar texten och sen fortsätter man på meningen nästa gång man "är i texten". Det hände mig en gång med just Kapitelboken (som då var en enskild barnbok), jag visste inte vad som skulle hända, hade kört fast, vem eller vad skulle dyka upp? Jag lämnade texten ett tag och saker och ting hände och nästa gång  jag satte mig vid texten hade historien tagit en helt annan vändning.

Citron och vatten = hälsa!