Våren är här eller åtminstone på väg och gräset är snart grönare hos grannen.  Nu vill jag bort från det vita (nåja inte helt och hållet, läs mer inom kort). Jag har tagit på mig "vårdräkten". Här är min nya "header"; made by the Filipure :)

Köper en Primula. Pratar med blomsteraffären och undrar varför deras primulor är så vackra? Jo, Primulan trivs bäst i 7 grader, lite väl kylskåpskallt som rumstemperatur och ut åker Primulan. Ute är det förstås för kallt så in igen. I samma veva råkar jag se en ung man som balanserar på ett broräcke helt utan sällskap, faller han så faller han genom den tunna isen och i det iskalla vattnet och då är jag den som ska rädda honom?

Ett ögonblick tänker jag skrika åt honom "gå ner därifrån" men då faller han ju säkert så jag håller klaffen.

Allt går tack och lov vägen och jag går tillbaka till min Primula. Inne eller ute?

 

Jenny Diski är en av mina favoriter. Hon har liksom jag en fascination av snö, is och vitt.

Här är början ur boken som handlar om en resa till Antarktis, men det är också en inre resa till hennes rätt så mörka barndom. Jennys språk är lätt och hon har ett sinne för komik. Alla som skriver vet vad som krävs för att "skriva lätt".

Så hör börjar boken:

 

 

" Jag är inte helt och hållet nöjd med graden av vithet i mitt liv.Mitt sovrum är vitt: vita väggar, isblanka speglar, vita lakan och örngott, vita persienner. Det var det bästa jag kunde åstadkomma. En viss brist på mod- jag vill ju inte att man ska tycka att jag är extrem - har avhållit mig från att ha en vit säng och vita nattduksbord. Det är gjorda av trä och det irriterar mig lite. Mittemot mi sägen i detta rum so är mycket litet reflekteras vitheten i en rad spegelförsedda skåpdörrar och gör rummet dubbelt så stort som det trodde att det var. För ett tag sedan hade jag en hantverkare härför att titta på ett annat rum. Han ville veta vad jag tänkte göra med väggarna. De ska vara vita, sa jag , liksom alla väggarna i lägenheten. "Jaha, jag antar att det inte blir några diskussioner om vilken tapet man ska ha då" sa han oengegerat. Det var det enda goda skäl han kunde komma på till att ha vita väggar. Om jag intar en viss ställning på morgnarna när jag vaknar kan jag slå upp ögonen och inte se något annat än vitt. Lakanens milda vita med mörkare skuggor i duntäckets veck. En skarpare vit nyans med markerade linjer just där väggarna möter taket. och viker runt hörnet: nittiogradiga vinklar i olika vita nyanser. En upprepning av det vita när jag lyfter blicken till spegeln mittemot. Morgonstunder av obeskrivligt tillfredsställelse. Så småningom blir jag tvungen att släppa in färger i min dag, men för ett litet tag kan jag frossa i en till synes oändlig vithet."

Mer 80-tals nostalgi. Här kommer en bagatell om Los Angeles 1986, musk ingår. Kolla länken nedan.

Sverige har fått en liten prinsessa.

Varmaste lyckönskningar!

Läs här: Prinsessa

Diskbänksrealism, min favvo, håll i er:

Raseriutbrott

Mitt på blanka eftermiddagen

Förlorade hon förståndet

Seismologerna oförstående

Trots återkommande anfall med ojämna mellanrum

Se dig för att du inte hamnar i epicentrum

Teven vacklande, vasen med de röda nejlikorna vibrerande

Hur kan det vara omöjligt att förutsäga detta ?

 

 

av Erica Timlon

2008

Så här vill jag minnas henne : dance

Vi drar igång med en: Katalogdikt!

Underbar snöglittrande dag, först kommer Lavendelgrannen förbi och sen kommer lilla Kaninen skuttande...

Idag firar den här bloggen 3 år. Tack för att ni varit med mig alla dagar. Från det stapplande första inlägget till då jag fått mer olja i maskineriet.  Den här bloggen som handlar om vardagen som flyter fram, om mig och mitt liv. Jag är hellre personlig än privat, men ibland åker jag dit som ni märker. Det började för tre år sen då min vän Åke sa : "Varför bloggar du inte?". " Ja, varför gör jag inte det tänkte jag och började". Varför gör vi inte si varför gör vi inte så? Jo, för INTE, Inte kan jag väl ? Säger du. Inte vågar jag, tänker du. Klart du gör! Klart jag kan! Jag gör det! Börja innan Inte stoppar dig.  För det mesta går det dessutom att ångra sig...  Jag har skrviit om filmer, böcker, solglitter, min lyckoklöver som råkade dö, om diskbänksrealism och mina Mallorca-resor, speciellt den där jag drömde mig bort till ett äventyer (När jag läste Främling på tåg av Jenny Diski) och hamnade i Askmolnet. Den har handlat om mina ensamma kaffestunder och om mitt mer hälsosamma liv, om dörrar som öppnas och stängs. Poesi,flygresor och felringingar. Det roligaste har ända varit er läsare, snälla kommentarer IRL,  roligt att ni hälsar på, att ni finns där, även om jag inte "ser er". Tack för alla besök. Jag vet inte vad ni helst tycker om att läsa om, så tillsvidare ångar jag oförtrutet på som tidigare med en varierad palett av spridda tankar och funderingar, strösslat med poesi, rakt in i Mrsmermaids öden och äventyr...

Dax för Gurkmeja-kuren igen. Jag tar en tsk i vatten varje dag. Allt för att boosta immunförsvaret.

Har något som sitter i kroppen. Det onda ska ut!

Gurkmejan sägs ha en lindrande effekt på bland annat ledinflammationer. Jag tar kuren max 2 veckor. Överdosering får man se upp med när det gäller starka droppar.

(Obs! Äter du medicin eller lider av någon kronisk sjukdom, kolla eventuella biverkningar först)