Mrsmermaid

Kändes det nästan som efter min pärs på bensinstationen med ett nytt Vasaloppsbensinkort. Jag har fullt sjå att hålla koll på koden som naturligtvis blir fel när jag knappar in den och automaten meddelar att kortet är spärrat och tar kortet (tror jag) , vafalls, det är ju alldeles nytt?!. Jag blir så förskräckt att jag genast ringer och spärrar det. Döm om min förvåning när jag sedan hittar mitt spärrade kort i plånboken, sött sussandes bland sina Vasaloppsnöflingor, men vafalls, vilket kort hade jag då använt? Och var det så att automaten inte tog mitt kort, vad var det som hände den där snöiga kvällen vid den ödsliga bensinmacken, ja tänk om någon visste...Det hela känns surrealistiskt och nästan som på film, såg förresten "HItchcock" med sonen häromkvällen, Antony Hopkins var förstås helt fantasktisk i rollen som Alfred Hitchcock. Filmen var helt ok men jag håller med sonen som tycker att man kunde ha gått ett steg längre i filmen. Inte tagit den korta vägen utan helt enkelt kört ett Vasalopp!